tisdag 17 november 2009

Del 2 - Första brainstormingen & möte med HGF

Sådärja. Då har vi funderat kring vad vi ska göra och hur vi ska göra det.

Vi träffades hemma hos oss och diskuterade olika strategier för att komma runt det. Våran teori är ju att de vill kasta ut oss för att vi är studenter och att det här ska bli bostadsrätter.

En tyckte att vi skulle köra helt på det kortet och prata om det som att det rörde grannarna också med våran uppsägning. (Det finns säkert fler som inte skulle kunna betala) Och tillsammans felanmäla allting i våra lägenheter eftersom bostadsbolaget antagligen skiter i det, då får vi betala för det vid en ombildning. Samt påpeka att det är en hyreshöjning på väg...

En annan tyckte mer att vi skulle köra på söta och snälla tjejer-kortet. Oförstående, att vi inte förstår hur det här kan hända oss när vi alltid betalt hyran och be om andras erfarenheter av hyresvärden. I slutet av mejlet så bifogar man hyresvärdens kontaktuppgifter för att alla ska kunna klaga om de tycker att det är fel.

En annan tanke som kom upp var att starta en blogg/facebokgrupp (i syfte att visa för hyresvärden) och att så småningom hota hyresvärden och hota med alla organisationer man har kontakt med.

Det var fint att folk dök upp men ändå så var det många osäkerhetstecken vid horisonten. Lite förnyad energi fick vi trots allt. För det behöver man verkligen, att ligga i konflikt tär på en. Det blir svårt att äta, svårt att sova och svårt att fokusera tankarna. Man får så ont i magen att man blir KNÄPP.

Hur som, jag satte mig och började formulera brevet till grannarna och min kombo skrev ett brev till våran hyresvärd där vi ber om en skriftlig motivering med uträkningen på ekonomin som de påstår att vi inte har samt ett utdrag ur deras studentpolicy. Från att alltid fått svar på mejlen nästa dag så är det nu radiotystnad från hyresvärden...

Dagen efter var vi hos hyresgästförening och vi hade skrivit upp en massa frågor som vi skulle ställa. Vi ställde samma fråga som vi har ställt varenda gång sen vi var där första gången: Vad händer den 31a december? Och varenda gång får vi samma svar: Det är bara för er att vänta. hyresvärden måste dra er till hyresnämnden. För att bestrida en uppsägning så är det enda ni behöver göra är att bo kvar.

Vi berättar för honom om mötet och vi räknar lite på ekonomin och han säger väl egentligen bu eller bä om den. Jag berättar också om mejlet till hyresvärden och frågar om han kan tänka sig att skicka samma sak om vi inte får något svar? Jodå, det kan han.

Min kombo berättar om hur liten hur kände sig i vårat samtal med hyresvärden. Att vi kände oss små och att han bara körde över en. Att han inte tittade en i ögonen utan ovanför. Byråkrater alltså, svarar inte på några av ens frågor och säger bara nej.

Vi frågar om han kan tänka sig att följa med på nästa möte, om det blir ett nytt möte, med hyresvärden. Han ler snett och säger: Jaaa, det ligger ju inte i mina vanliga arbetsuppgifter och går ju lite utanför mina åtaganden men jo.. Det kan jag nog.

Vi ler och tackar. Sen frågar jag igen om vad som händer den 31a och frågar: Hur långt tar tid tar handläggningstiden i hyresnämnden?

Vårat ombud skruvar på sig och säger: att det kan man aldrig riktigt veta. Men i alla fall fyra till sex månader. Och sen om man förlorar så brukar man ändå få skäligt uppskov på sig att flytta det vill säga tre månader. En normal uppsägningstid. Men jag kan ju som sagt inte lova någonting...

Shit pommes frites. Det här ger oss sju - nio månader kvar på att förbereda oss.

Han på hyresgästföreningen tipsar också om att dränka dem i information. Mejla dem alla inkomstuppgifter ni har, mejla alla papper på extrajobb, mejla en uträkning på eran ekonomi. Då kanske de fattar att ni kan lösa det utanför rättssalen! Dessutom är det så att om det blir en lång utdragen process så gynnar det er om ni under denna tid betalar hyran i tid och så vidare

Vi går hem och bara ler. Köper två liter rödvin! Sju - nio månader hur som helst är jävligt goda nyheter! Det är lite annorlunda från senaste mötet med hyresvärden då man bara ville gråta.

Jag börjar redan designa en budget och skriva en lista på saker vi behöver:

* Ett prejudicerande fall som man kan vifta med.
* En sur stor man som kan sitta med som någon släkting om det blir ett nytt möte så att byråkraten känner sig liten.
* Lagparagrafer att svänga mig med.
* Om det inte biter tänkte vi lista en lång lista med all media, alla organisationer, alla personer som vi har kontakt med och dramatisk beskrivning om hur illa det kan gå.
* Få min kombos chef att skriva på papper om sommarjobb redan nu så vi kan uppvisa en långsiktig försörjning.

Vi ska inte sitta och vänta på svar från dem utan mejla uppgifter för glatta livet. Papper, uppgifter, beräkningar osv. så att det framstår som att det inte är värt att gå in i juridisk tvist med två haverister. (Och vi är ju inte beroende av svar från dem, om dem är passiva så får vi kontraktet per automatik det vill säga om de inte drar inför hyresrätten. Det här är ett litet skitföretag som nog inte har hälften av den koll som de låtsas som - de försöker vräka oss via ett fastighetsförvaltningsbolag. De har alltså skrivit under papprena själva men resten verkar förvaltningsbolaget ha gjort.)

Allting känns ganska pepp, kul, bättre, lättare och jag sover bättre.

Igår ringde förvaltningsbolagets advokat. 20.30 på kvällen. Skitskumt. Han svamlade som faan om att våran hyresvärd nu lämnat över ärendet till förvaltaren eftersom de inte hade tid... (De blev alltså nervösa av mejlet) Och ljög gjorde han också för glatta livet. Han påstod att det var vi som skulle dra det här inför rätta, att vi skulle ta det till tingsrätten (NEJ, fy - dålig advokat. Det hamnar i hyresnämnden) och ville vi verkligen ha det här problemet?

Sen frågar karlsloken om vem som är vårat juridiska ombud är med självsäkerhet i rösten och min kombo svarar med ett namn. Knäpptyst i luren.

- Jaha... ehhhh... Han på hyresgästföreningen..


Att ringa hederligt skattebetalande folk (basta!) och hotas på en jävla måndagkväll vid halv nio-tiden. Var han full eller? Ensamt i ettan så han ringde och hotade studenter? Vilket jävla nöje.

Min gissning är att den här konflikten kommer blir ganska hård och att sweet talk just bevisades som en omöjlighet.

Av med silkesvantarna! Ur askan i elden!

Dela med dig av tips och hjälp i kommentarerna!

3 kommentarer:

Anonym sa...

organisationen...

matona sa...

"DU VET INTE VEM JAG ÄR!!"

är alltid min favorit. :)

xdr sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.